Gunvors blogg

En omhändertagen flicka i ett patriarkaliskt Spanien har inte så stor frihet att välja. Efter en svår sjukdom blir hon ännu mer beroende och gifter sig slutligen med sin förmyndare, som hon egentligen avskyr. Till slut besannas hennes dröm om hans död. Hon blir fri från honom, men förmodligen är hon bunden för alltid av sitt handikapp.

En svårförståelig film om töntar, vilket väl ska vara komedidelen, men utgången är allvarlig. Som helhet verkligen ingen höjdare.

Filmen handlar om människors otillräcklighet och om rasmotsättningar men framför allt om modern som tillskriver sin fyraårige son för mycket och därigenom dödar honom genom försumlighet. Som helhet förmår däremot inte handlingen att engagera.

Adoption är ett gott alternativ vid oönskad tonårsgraviditet, men utgången är lite märklig. Kan en ensamstående mor tillåtas adoptera? Den unga flickan skildras som alltför tvärsäker på sin sak och de blivande fäderna alltför frånvarande.

I en något ytligt skildrad amerikansk familj handlar det är familjeförvecklingar som utspelar sig i juletid och det finns små och stora problem. Handlingen är något schablonartad och jolmig.

Den då endast 23-årige Stig Dagerman trängde verkligen in i det besegrade Tysklands trauma och uttalade många relevanta reflektioner och sanningar om krigets vinnare och förlorare under sin resa i ruinlandskapet hösten 1946. Hans budskap i boken Tysk Höst borde ha fått betydligt större genomslag i synen på förlorarna och lärt vinnarna att det finns individuell respektive kollektiv skuld. Ty visst är det så att allt mänskligt lidande, såväl det förskyllda som det oförskyllda är svårt och tungt att bära. Med hungern och kölden som ständiga följeslagare är det omöjligt att vara en god och framtidstroende medborgare i ett demokratiskt land. Och hur kan ockuperande militärmakter motivera människor till antimilitarism och demokrati?

En spretig film om en alltför brådmogen yngling med stor fantasi. Helt obesvärad trasslar han hela tiden in sig i märkligheter med knepiga typer. Trots Bill Murray övertygar filmen inte som helhet.

En tramsig och oseriös film, vars behållning är den härliga engelska miljön. Sådana oprofessionella, hjärtlösa och orealistiska kvinnor, som dessutom är väninnor, är helt enkelt inte trovärdiga.

En dussindeckare med alla de kända klassiska ingredienserna samt korrumperade polismetoder. Verkligen en film om de onda och de goda.

En sorglig historia om förvildade och utåtagerande ungdomar som uppenbarligen aldrig på allvar har fått några gränser uppsatta för sig. Deras framfart är så grym för alla som oroar sig för dem.