Gunvors blogg

Detta är en tät, välkomponerad och välskriven thriller med ett brett upplägg, där olika spår så småningom strålar samman. Bokens stora förtjänst och engagemang är att den fokuserar på hur störda och förstörda karaktärer med sitt i kollektivets namn godtyckliga terrorvåld, kan drabba oskyldiga människor när deras vägar råkar korsas, och att människor i utsatta situationer som denna inte är vad de vid första anblicken förefaller att vara. Passagerarfärjor kan säkert vara så utsatta och sårbara arenor för aktioner av detta slag. Joakim Hill, även i denna undanskymda roll, är som alltid en cool, balanserande och trivsam figur. En i det stora hela hyfsad uppläsning, men uttalet av namn och platser på de främmande språken borde ha kollats upp betydligt bättre.

Detta är en mångfasetterad berättelse där många olika människoöden länkas in i varandra. Möjligen är historien lite för utdragen, eftersom man kan tappa fokus lite emellanåt. Men även i denna bok, där författaren testar var gränserna mellan liv och död egentligen kan gå, känns John Ajvide Lindqvists litterära stil som särskiljande från övriga thriller- och deckarförfattares. Han har en särskild förmåga att uppehålla sig i människornas inre regioner och han avstår från storstilade actionscener. I denna ljudbok, som verkligen inte är ett utanverk, skildras mycket gripande de oförklarliga företeelser som liv och död utgör och författarens egen uppläsning är suverän.

Lee Child har ett mycket spännande sätt att skriva; i korta satser som är laddade med mångordigt detaljerade fakta och hela hans historia är laddad med läckra replikskiften och uttryck. Hans hjälte Reacher är en intressant frifräsande Don Quijote-figur, som verkar ha genomskådat det mesta av mänskligt beteende och han är helt fri att oegennyttigt bli involverad i vilken fantastisk pågående historia som helst som han råkar ramla in i. Med denna ruggiga, spännande och faktiskt stundtals roliga skildring, där Reacher drar i egen strid mot terrorismen, får man samtidigt en inblick i den amerikanska intressanta samtidshistorien. Bra uppläsning av Magnus Roosmann som ger en god karakteristik av den sympatiske hjälten Reacher.

I det ständigt pågående deckarflödet är denne författares alster av det traditionella och schematiska slaget. Även om pusselupplägget är väl genomarbetat och välskrivet, så är det inte särskilt originellt. Huvudpersonen är den ensamme, avstängde men engagerade polisen, som kämpar mot den egna organisationen samtidigt som han gör upp med sitt förflutna. Upplösningen är dock ganska realistisk och spännande, så boken vinner på slutet och blir sammanfattningsvis ett gott stycke hantverk. Den omgivande miljön med hälsokliniken, dess frälsningsbudskap och de övriga figurerna passerar däremot ganska obemärkt. Uppläsningen är överdrivet teatralisk.

Det är lite svårt att förstå varför den norska polisen i denna roman envisas med att anlita denne motvillige, men för all del coole, intuitive och sanningssökande polisdeckaren Harry Hole. I synnerhet som det också samtidigt pågår interna intriger i polisorganisationen. Historien, liksom dess upplösning, är långsökt, omständig och tillkrånglad och det borde inte finnas en rimlig chans att någon polismyndighet skulle jobba på detta sätt. Även om cynismerna och sarkasmerna är välformulerade och njutbara kan man undra om det inte är dags för författaren att lägga ner bokutgivningen om denne desillusionerade figur, som man upplever har gått i stå. Författaren skriver bra, så det finns säkert andra litterära projekt han skulle kunna ägna sig åt.

Utgångspunkten är lite väl bred och spektakulär, vilket gör historiens ingång aningen seg. Så särskilt spännande blir inte heller fortsättningen, men intresset hålls uppe eftersom historien är annorlunda, engagerande, välskriven och informativ. Det är lite långsökt att den ofrivillige men sympatiske och frågvise deckarfiguren får det märkliga uppdrag som boken handlar om. Att de i berättelsen fiktiva figurerna Major Tom och Ziggy Stardust dyker upp och att ostindiefararen Götheborg ingår är originellt, fantasieggande och trevligt.

Från första början naglar författarens röst fast lyssnaren med sin utstuderade, fina och spektakulära diktion. Det hela blir en in i minsta detalj perfekt gudabenådad berättarföreställning. Under hela lyssnandet förundras man över hur mycket unga tjejer kan tvingas hantera. I sitt skickliga skrivtekniska broderi lyckas det tom författaren att få sin svarta historia tämligen sannolik och möjlig.

Romanupplägget som helhet är proffsigt och genomgående handlar det om olika faser i parförhållanden. Boken har mycket att säga om vad människan i sitt oförstånd, sin oförmåga och sitt frånvarande tillstånd gör mot andra och naturligtvis om vuxnas förhållande till barn. De vuxna, som är helt upptagna av sina egna liv, projicerar helt enkelt sina egna föreställningar på barnet och förbiser därmed med barnets originalitet. För den unge som vill vara och tänka på egen hand blir omvärldens grupptryck skuldbelagt och förödande. Denna bok borde tjäna som en väckarklocka i vår tid och ruska om ordentligt!

Man kunde tro att genren var uttömd, men det går uppenbarligen att vaska ut mer och förnya skildringen av WW2. Huvudpersonen i historien, sergeant Tanner, är otroligt skicklig och förutseende. Han har drag av actionhjälte i denna framställning och han antar tom deckarutmaningar! Boken har sina förtjänster då den visar på att kampvilja gör skillnad och den ger förståelse för att soldaterna rycktes med i den galenskap som kriget utgjorde, men intrigen känns dock lite väl förenklad och tillrättalagd. Krigsprofitörerna är lite väl skurkaktiga och hjälten har alltför stor tur. Frågan är väl om en nutida författare med trovärdighet egentligen kan gå in i den tidens visioner och värderingar. Uppläsaren borde ha slipat till sitt franska och tyska uttal.

Wow, vilket sträcklyssningsläge! Detta är en tungviktare med substans! Man får uppfattningen att författaren har gjort en verkligt gedigen research för sin ambition att kasta ljus över Östersjöns dolda hemligheter. Framställningen är saklig, engagerande, spännande och välskriven och den utmynnar i intressanta mönster och strukturer i efterkrigshistorien. De karikatyrliknande namnförvrängningarna på ledande aktörer blir roliga och man förstår att det återstår mycket att ”dyka” efter i deras ageranden innan de är färdigbehandlade för historiearkiven. Det ska bli verkligt spännande att följa den äventyrlige hjälten i hans fortsatta strävanden att foga samman de fragmentariska bitarna i nutidshistorien. En alldeles utmärkt uppläsning av!

Deckarupplägget är segt, överdrivet, utdraget och ständigt omältande. Mest känns det som ett spektakulärt hopkok av skruvade beståndsdelar och det lyckliga slutet gör om möjligt förloppet ännu mer osannolikt. De ogenerade påhoppen på bankernas och finansvärldens anställda känns störande och pinsamma. Att denna polishjältinna med de röster hon hör, sin svajiga och destruktiva självkänsla och ångest kan utföra något konstruktivt arbete förefaller ofattbart. Sammantaget vore det önskvärt att åtminstone något litet i framställningen överlämnades till läsaren att dra egna slutsatser om! Uppläsarrösten är jobbig och rosslig.